Dadevils tankar…

har insett,för att få jobba med de känslor jag har för detta ämne,så får jag nog skriva av mig. tror inte jag kommer kunna tala om detta för henne.

Har haft den känslan i baktanken,att jag inte dugit,att jag inte vart de du ville ha. Sen jag blev lämnad som jag känner de,så trodde jag hela tiden det var mitt fel. Sen jag förstod att du kanske inte skulle vara där,trodde nog att jag hade förlorat dig för alltid. att du aldrig skulle komma in i mitt liv igen. Grät mig många nätter tills sömns,men vågade aldrig erkänna eller tala om det för nån att jag saknade dig så fruktansvärt. När ”hon” kom in i mitt liv,så var det som en dröm..åhh jag skulle få uppleva den känslan igen,jag kommer få veta hur det känns att ha en M i mitt liv. De tog inte lång tid innan de orden kom ur min mun och jag tog ”M” till mitt hjärta.

Fick höra så mycket att M inte ville komma,att hon aldrig ringde, trodde inte min släkt ville veta av mig,inte ens min pappa kom på jul,fast han var bjuden. trodde hela tiden att det var MITT fel,att det var mig det var fel på…

Min m kom tebax i mitt liv när jag var tonåring, trodde oj kanske kunde de bli bra, men min mamma var inte som andra mammor. Hon levde ett sånt liv.. att jag blev osäker om jag tyckte att hon skulle vara i mitt liv,skämdes ju för henne.hon hördes mycket när man var ute.ja hon var ändå inte riktigt där. jag tror hon försökte,men jag tyckte att nej var hon inte som min andra mamma så skulle hon inte få vara med..  så mycket skamsen var jag.  jag var glad att jag hade en andra mamma som var där.

Men nu efterhand har jag insett,att på den tiden så var nog ingen av mina mammor bra. Den ena var där och försökte bry sig. men jag tyckte hon var pinsam. Den andra var inte där,men ändå där,men brydde sig inte, var bara för mycket.

Fått veta så mycket av min biologiska mamma, att hur saker och ting var,hur mycket hon försökte vara där, hur hon försökte höra av sig,men min fostermor,skrek åt henne i telefonen, att hon försökte skicka presenter men som vi aldrig fick. fostermor slängde väl dem.  Hon sa så mycket,hon slängde igen dörren för min släkt när de var där och skulle ge mig och min bror julklappar.. sa att de inte behövde komma dit. Hur vågar hon göra så,de var min släkt,trodde ju som sagt att de inte brydde sig. visst har kanske inte väldans kontakt med dem nu heller,men de försökte iallafall..

Min morbror sa, till mig för ett tag sen.ja vi försökte,men hon var en ragata,vi ville ju att ni skulle veta vart ni kom ifrån.. detta är då saker jag inte minns..fått veta så mycket.. att jag nästan har blivit hatisk mot min fosterfamilj. allt jag tyckte att de vart så bra, visst de har lärt mig rätt och fel,fått växa upp med min bror.fått vara med om tradiotioner och massa roligt, men när det gäller. Men när det gäller kontakten med min mor och far och min övriga släkt så har min fostermor, vart riktigt delaktig i att det har gått så dåligt med att hålla den kontakten. 

Nu är det väldigt sällan jag pratar med dem, jag tycker de har förstört mycket,jag tycker de inte har nått att ge mig, i min vardag..deras barn har man växt ifrån..har försökt hålla kontakt,men när det bara går åt ett håll,har jag tappat lusten..

Jag är glad att jag har min biolgiska mamma så nära och att vi nu har fått en sån fin kontakt,jag är stolt över min mamma,att hon har tagit tag i sitt liv,hon har tänkt att nu ska jag vara mamma..

Mamma jag älskar dig!!!